Hoppa till innehållet

Swedish Institute of Computer Science

Från Wikipedia
(Omdirigerad från SICS)
Rise SICS AB
Swedish Institute of Computer Science
SICS AB
SICS.svg
Org.nr556587-0119
TypStatligt forskningsinstitut
HuvudkontorSverige Sverige, Kista
Historik
Grundat1985
Struktur
ModerbolagRise Research Institutes of Sweden 2016
Webbplatssics.se/
Redigera Wikidata

Rise SICS AB (av bolaget självt skrivet RISE SICS AB, tidigare SICS AB och Swedish Institute of Computer Science AB) är ett svenskt forskningsinstitut inom datavetenskap som drivs utan vinstintresse. SICS har som uppgift att bedriva avancerad och strategiskt inriktad forskning inom tillämpad datavetenskap i syfte att stärka svenska företags konkurrenskraft och att medverka till förnyelse inom svenskt näringsliv.[1]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

SICS bildades under namnet Institutet för tillämpad datorvetenskap (ITD) den 1 oktober 1985 i anslutning till KTH i Kista på initiativ av Ericsson och dåvarande Televerket. Anledningen till att institutet skapades var att universiteten och högskolorna inte kunde erbjuda de resurser som initiativtagarna ansåg att forskningen behövde i form av löner, lokaler och utrustning. En av de drivande personerna var Björn Pehrsson från Uppsala universitet som var med och utformade institutets verksamhet.[2]

Delvis var institutet en reaktion på att det japanska MITI hade skapat en forskningsavdelning för datorvetenskap med namnet Institute for New Generation Computer Technology (ICOT). Liknande organisationer startades i USA (Microelectronics and Computer Technology Corporation, MCC), och inom EU skapades ESPRIT och ECRC. En huvudsaklig hotbild var att Japan börjat utveckla det som kallades femte generationens datorer, med parallelliserande hårdvara och stort fokus på programspråket Prolog, i syfte att skapa datorer som skulle kommunicera med naturliga språk.[3]

Den ursprungliga planen vid grundandet var att bedriva tillämpad forskning på fyra områden på två olika platser i landet:[2]

  • Realtidssystem och ADA-teknologi i Göteborg.
  • VLSI-konstruktion av en dator anpassad för logiska programspråk (Prolog), också i Göteborg.
  • Metoder och experimentella miljöer för framtagning av maskin- och programvara för industrin i Kista
  • Femte generationens datorsystem för logikbaserade programspråk som Prolog, och expertsystem som datoriserad diagnostik och artificiell intelligens också i Kista.

De två första områdena i Göteborg hade en startbudget på 3 miljoner kronor, och de två i Kista 3,5 respektive 9,5 miljoner kronor. Femte generationens datorer var alltså det största projektet och större än alla de andra projekten tillsammans.

Ett av de första projekt som startades på SICS var relaterat till parallell exekvering av Prolog, och redan samma år som SICS grundades påbörjades en implementering av Prolog som resulterat i SICStus Prolog, en Prolog-dialekt, kompilator och virtuell maskin för Prolog som ännu utvecklas. Runt 1991 började denna användas för flera projekt relaterade till villkorsprogrammering (constraint programming).[4]

2000-talet

[redigera | redigera wikitext]

Forskningen fokuserade på 2000-talet närvarande främst på följande områden:

Forskningsprojekten genomförs ofta i nära samarbete med industrin och med det internationella forskarsamhället.

SICS medverkar också till den högre utbildningen av tekniker och forskare inom området datavetenskap genom att doktorander kan genomföra sin forskarutbildning på SICS. Huvudkontoret ligger i Kista, Stockholm, och mindre kontor finns i Uppsala, Västerås och Göteborg.

Konsolidering

[redigera | redigera wikitext]

Den 13 oktober 2004 samlades flera självständiga SICS-bolag under bolaget SICS Swedish ICT. 1 april 2016 uppgick SICS Swedish ICT i ICT-divisionen inom Rise Research Institutes of Sweden under namnet Rise SICS AB.[5]

Denna utveckling mot allt större konsolidering av statliga forskningsinstitut var ett resultat av att Sverker Sörlin år 2006 framlagt en av regeringen via Leif Pagrotsky beställd rapport om de svenska forskningsinstituten med titeln En ny institutssektor.[6]

Företag som avknoppats från SICS

[redigera | redigera wikitext]
  • Effnet (1997)
    • Effnet arbetar med att komprimera den del av kommunikationen i datanätverk som används för adressering. När företaget var nygrundat baserades en del av verksamheten på en algoritm som i någon bemärkelse blivit ifrånsprungen, men företaget hade 2010 fortfarande rättigheterna till den[7]. Bolaget omsatte 2024 knappt 10 miljoner kronor och hade 10 anställda[8].
  • Dynarc (1997)
  • PipeBeach (1998)
    • PipeBeach utvecklade en plattform för röststyrda internettjänster och hade 2003, när företaget köptes upp av HP:s verksamhetsområde Open Call, 17 anställda.[11]
  • Virtutech (1998)
    • Virtutech bildades för att kommersialisera simulatorn Simics som kan simulera ett komplett datorsystem på en så låg nivå att man kan köra ett helt oförändrat operativsystem i den virtuella maskinen, och det fungerar precis som om det hade körts på en riktig dator. Företaget tog 2004 in sina första institutionella investare i form av riskkapitalbolagen Vision Capital och Innovationskapital. Sedan 5 februari 2010 ägs bolaget av Intel via deras dotterbolag Wind River Systems.
  • Tacton Systems (1998)
    • Tacton Systems avknoppades 1998 från ett forskningsprojekt kring expertsystem och artificiell intelligens som hade pågått från 1987 och lett till framtagandet av en matematisk-logisk lösningsmotor[12]. Med hjälp av den kunde en säljare utan djupare teknisk bakgrund konfigurera olika typer av mekaniska och elektroniska produkter[13][14]. Avknoppningen till eget företag skedde efter att Ericsson kontaktat SICS[15] och under 2000- och 2010-talet utvecklade Tacton konfiguratorer för bland annat Siemens[16] och ABB[17]. Företaget utvecklade gradvis en molnbaserad CPQ-plattform med funktionalitet för 3D-visualisering[18], komplex prissättning, generering av offerter och CAD-filer samt integration mot andra system som CRM och ERP.[19]. År 2018 hade företaget omkring 250 anställda[20], år 2023 omsatte man 460 miljoner kronor[21] med kontor i fem länder. Sommaren 2023 förvärvades aktiemajoriteten av det amerikanska bolaget Rubicon Technology Partners för omkring 2,7 miljarder kronor[22][23][24]. Under 2025 förvärvades det franska dataanalysföretaget Serenetics och det finska modulariseringsföretaget Variantum[25]
  • BotBox (1999)
    • Botbox registrerades år 1999 av Joakim Eriksson och Niclas Finne. Bolaget saknade 2024 anställda och omsatte åren 2020-2024 drygt 100 000 kronor[26] på årsbasis.
  • Voxi (1999)
    • Voxi tog fram en mjukvaruplattform vid namn Voximizer för att skapa användargränssnitt för talad interaktion med datorer. Företaget låg vilande under 2020-talets första år och likviderades 2022[27].
  • VerySolid (2004)
    • Verysolid Technology Sweden AB grundades 2004, registrerades som bolag i augusti 2004 och likviderades i juli 2010.
  • Axiomatics (2006)
    • Axiomatics grundades av Babak Sadighi och Erik Rissanen, två SICS-forskare som hade deltagit i utvecklingen av XACML, ett språk för att modellera behörighet. Axiomatics produkt är ett system för att kontrollera behörighet och företagets första stora kund var de svenska landstingen som använde Axiomatics för att införa elektroniska patientjournaler[28]. Företagets årsomsättning låg i början av 2020-talet på omkring 50 miljoner kronor[29].
  • Asimus (2006)
  • Peerialism (2007)
    • Peerialism köptes år 2012 av Global Gaming Factory X för omkring 100 miljoner kronor[30]. Global Gaming Factory X gick i konkurs året därpå.
  • Gavagai (2008)
    • Gavagai bildades 2008 för att driftsätta de modeller för distributionell semantik som ursprungligen utvecklats i det av japanska industridepartementet finansierade projektet Real World Intelligence. Gavagais mjukvara identifierar och aggregerar information ur stora och dynamiska textflöden. Företaget gick i konkurs 2024[31].
  • Prindit AB (2015)

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525111815/http://www.sics.se/aboutSICS/sics_in_short/. Läst 3 juni 2010.
  2. 1 2 Magnerot, Dan (27 juni 1995). ”Datorvetenskapligt institut i Kista hot mot högskolan”. Ny Teknik. ISSN 0550-8754.
  3. ↑ Myers, J. Paul; Yamakoshi, Kayako (2020). ”The Japanese Fifth Generation Computing Project: A Brief Overview”. Journal of Computing Sciences in Colleges (ACM) 36 (2): sid. 55. ISSN 1937-4771. https://dl.acm.org/doi/10.5555/3447065.3447072. Läst 21 maj 2021.
  4. ↑ Carlsson, Mats; Mildner, Per (25 november 2010). ”SICStus Prolog -- the first 25 years”. Theory and Practice of Logic Programming 12. doi:10.1017/S1471068411000482. https://www.researchgate.net/publication/47822182_SICStus_Prolog_--_the_first_25_years. Läst 30 mars 2023.
  5. ↑ ”Förvaltningsberättelse 2016”. Rise Research Institutes of Sweden Års- och hållbarhetsredovisning 2016. Rise Research Institutes of Sweden. 2017. sid. 72. https://www.ri.se/sites/default/files/2018-10/rise_arsredovisning_2016.pdf. Läst 18 december 2021
  6. ↑ Sörlin, Sverker (2006-06-20). En ny institutssektor. Stockholm: Kungl. Tekniska högskolan (KTH). Arkiverad från originalet den 18 december 2021. https://web.archive.org/web/20211218231830/https://www.ri.se/sv/media/115/download?attachment. Läst 18 december 2021
  7. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 september 2009. https://web.archive.org/web/20090926203932/http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article31330.ece. Läst 11 juni 2010.
  8. ↑ https://www.allabolag.se/foretag/effnet-ab/lule%C3%A5/konsulter/2K1J7XYI5YF3I
  9. ↑ Ericsson lyfter Dynarc
  10. ↑ Dynarc går i konkurs efter misslyckad nyemission, SvD 2002-05-25
  11. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 november 2015. https://web.archive.org/web/20151125004921/http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article231784.ece. Läst 24 november 2015.
  12. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924001131/http://www.entreprenor.se/nyheter/inget-tacton-utan-ericsson_501040.html. Läst 30 januari 2015.
  13. ↑ http://www.dn.se/ekonomi/stockholmsforetag-har-storre-framtidstro
  14. ↑ Datorn gör valet enkelt Arkiverad 12 november 2013 hämtat från the Wayback Machine., Ny Teknik
  15. ↑ Svenska Tacton gör säljaren till ingenjör Arkiverad 12 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ↑ Skräddarsydd mjukvara hårdvaluta för säljarna, Dagens Industri sid. 21, 19 januari 2007
  17. ↑ Fabriken slipper strulorder med smart konfigurator, Ny Teknik oktober 2005
  18. ↑ Tacton Visual Configuration
  19. ↑ Svenska mjukvaran ska ge Capgemini nytt industrischvung, idg.se 2019-05-15
  20. ↑ Här är veckans it-affärer, Computer Sweden 2018-10-30
  21. ↑ Allabolag: Tacton Systems AB
  22. ↑ CPQ/konfiguratorer: TACTON i TOPP – med SAP som tuff utmanare och Oracle på ”bronsplats” i Gartneranalys, Verkstadsforum 30 januari 2024
  23. ↑ Den okända miljard-dealen – dokument avslöjar jätteaffär, Breakit 2024-08-05
  24. ↑ Moderbolagets balansräkning 2023, Allabolag
  25. ↑ M&A deals: CoreWeave, Monolith AI, NetDocuments, OpenText, Tacton, Variantum, Serenytics, Infotechlead 8 oktober 2025
  26. ↑ https://www.allabolag.se/foretag/botbox-ab/-/internet-konsulter-operat%C3%B6rer/2K1PYLBI5YFHL
  27. ↑ https://www.allabolag.se/bokslut/voxi-ab/%C3%A4lvsj%C3%B6/fotografer/2K1P5J5I5YE4D
  28. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240207094511/https://computersweden.idg.se/2.2683/1.443048/axiomatics-framgangstag-rullar-vidare. Läst 7 februari 2024.
  29. ↑ https://www.allabolag.se/5567081012/bokslut
  30. ↑ https://www.svt.se/kultur/pirate-bay-kops-upp
  31. ↑ Svenskt AI-bolag tog in 150 miljoner – går i konkurs, Dagens Industri

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Swedish_Institute_of_Computer_Science&oldid=59205019”